Karriäristidealister eller idealistkarriärister – samma kräk

Vet ni vad jag hatar mest det är proffspolitiker. Eller, vänta jag hatar ännu mer sådana där människor som gör karriär inom ideella organisationer. Sådana som exploaterar den usla situation denna värld befinner sig i för sin egen skull.

Jag tror jag har mer överseende med små handels-höger-brats än ung vänster-karriärister. Borgarungarna är åtminstone ärliga med sina avsikter: att maximera sin egen vinning. SSU-svinen däremot, de rider bara på sina egna egons uppblåsta framtidstro. Deras självförtroende får mig att må illa. Orden som rinner ur deras munnar, tomma ord i snygga paket. Händer som rör sig, de jävlarna har suttit därhemma och övat upp gesterna framför speglarna.

Alla studentorganisationer som bara fungerar som plantskolor för framtida politiker och chefer, platser där de får lära sig det rätta språket, de rätta vägarna uppåt. Det är baksidan av det välorganiserade Sverige, den proffspolitikerkultur som börjar frodas när de etablerade partierna tillsammans med media tagit död på möjligheterna för folk att engagera sig i världsförändring. Om man inte startar nåt jävla fackeltåg mot överklasspojkars våld. Eller avlyssning på internet… Det är framtiden, bloggproffsen, tyckarmentaliteten, SkitSnackarnas och Pengarnas värld.

Nej, ni hör ju själva vilken skitdag jag haft. Stoppa mig nu innan jag säger nåt riktigt elakt.