Den könsblinda döden

Det är det här med alla dödade i Gaza. Att det är så många barn som dör. Och kvinnor. Det finns någon slags idé om att det skulle vara roligare att dö för att man är man. Jag tror inte på det. Jag tror att offret, det mänskliga, är lika stort. Att i dödsögonblicket, är vi alla lika.

Den här idén om att det inte gör nåt om män dör understödjer allt skitsnack om att män ska klara sig själva, att män inte kan skapa relationer. Jag tror den har sitt ursprung i någon gammal antik tanke om att kvinnorna och barnen representerar framtiden medan männen är utbytbara kroppar, spermadonatorer. En man är en människa, en levande varelse som vill leva, som vill älska. Inte döda. Eller dö.

Hur ska vi kunna kämpa för en ny manlighet när vi tillåter oss att dödas utan att någon bryr sig utan bara ser de döda kvinnorna och barnen?

10 reaktioner på ”Den könsblinda döden”

  1. ”Hur ska vi kunna kämpa för en ny manlighet när vi tillåter oss att dödas utan att någon bryr sig utan bara ser de döda kvinnorna och barnen?”

    Att använda det här ämnet för en genusdebatt är sjukt. Det är ur ett Svenskt medelklassperspektiv så långt från realiteten man kan komma,

    Jag förstår vad du ämnar säga men att göra det med ett genusperspektiv är bara galet.

    Jag lägger ut ditt inlägget på nätet.

    Tölp.

    Anders Rune
    Regissör Stockholm

  2. Svante
    Jag lovade dig att inte ”tracka dig”.

    Det gör jag inte nu av den enkla anledningen att jag tycker att du skrev något väldigt klokt. Så länge vi inte likställer döden så kan vi inte heller hoppas på jämlikhet i livet.

    MVH

  3. Svante:
    Har själv funderat i liknande banor. Det man emellertid kanske också måste belysa att det, förutom genusfrågan och rolltänkandet för övrigt, delvis är:

    1. En dramaturgisk grej från medias sida. Det låter ”bättre” om kvinnor och barn dör, just p.g.a. de vedertagna rollerna du tar upp. Det blir helt enkelt mer drama och fler läsare om 10 nunnor dör i ett barnhem än om 20 soldater gör det i en konvoj. Kommersiellt gångbart, långt ifrån logiskt givetvis.

    2. Ibland verkar det, tyvärr, att media med ”kvinnor och barn” försöker ge uttryck för något helt annat, t.ex.satser som ”oskyldiga offer” eller ”civila”.

    2.

  4. Skarpt att sätta fingret på detta. Förheligandet av kvinnor och barn – tanken att de på något sätt skulle vara mer levande än män – står i vägen för jämställdhet. När man går in på Ikeas barnavdelning står det: ”För de viktigaste människorna på jorden”. Det retar mig.

  5. Herregud… Är ni allvarliga?? Jag blev rejält provocerad när en kompis mailade länken till det här inlägget.

    Nyhetsrapporteringen handlar ju om skuld och inte om männiksovärde??

    Alltså; Männen anses krigande eller krigföra medans kvinnorna och barnen inte krigar och därigenom anses vara oskyldiga enligt mediarapporteringens syn på saken?

    Vad är otydligt??

    Rapporteringen handlar ju om människornas ”skuld” inte om människors värde.

    Det jag retar mig på är ”von oben” attityden från en It-miljonär och hans kompisar som låtsas vurma för jämställdhet med mycket tveksamt ”räddavärldenpatos”.

    ”Det finns för få kvinnliga filmtrailerröster…” osv osv.

    Se över dina motiv, de känns aningen dunkla.

    Anders Rune

  6. Anders Rune
    Som jag ser det så har du totalt missuppfattad vad Svante skrev och menade. Därav din upprördhet.
    Läs en gång till och försök filtera bort dina förutfattade meningar om Svante.
    Han får för mig äga en krona eller en miljard. Det han skrev betyder ändå samma sak.

    Något som du kanske först måste tåla är att skuldbegreppet i grunden är en illusion. Allt styrs av komplexa orsak och verkans samband.

    Sedan kan du fundera lite över gränsvärdet mellan barn och man. Definiera den dag eller den tidpunkt då den manliga skulden helt plötsligt ploppar upp ur intet.
    Finns den dagen då barnets oskuld övergår i den manliga skulden.
    I verkligheten är man och kvinna ett biologist system som starkt interagerar. Sådan mor sådan son men naturligtvis lika mycket sådan far sådan son.
    Å sedan var det ju naturligtvis mor o farföräldranas skuld och alla generationer innan. Å hela kulturen och flocken.

    Svante försöker peta i den ena ändan och försöka få oss att se den kulturella föreställningen.
    Mannen som förövare och spermadonator.
    Han vill ju ha andra sorters män. Sådana som vi kan tycka synd om precis som vi gör med kvinnor och barn.
    Dvs män som inte är förövare utan snälla människor.
    Sådana som inte dödar andra män.

  7. Vad ska man säga, inga kvinnor och barn låser in 10 män i ett hus och skjuter ner dem.

    Jag respekterar inte er lilla klubb, man springer in i långsamma personer överallt, men inlägget om Ikea, Filmtrailers och detta om Gaza-remsan tar nog priset.

    Jag försökte förklara det alla andra som läser inlägget förstår och glatt skrattat åt. Att nyhetsrapporteringen inte talar om värde utan skuld såklart?

    Jag förstår syftet med inlägget, men att använda Gaza-remsan som en arena att diskutera jämställdhet i är knasigt.

    Det ni gör bekräftar bara problemet med elit-feminismen; Att man betraktar feminismen som en kamp där det ena könet ska vinna lite mer än det andra könet utan att se hur den riktiga världen fungerar.

    Han fick en godisbit mer än henne! Hon fick en leksaksbil mer än mig!

    Ni kan inte er sak. Kunskap föder intresse, men här är kunskapsnivån för låg.

    Anders Rune

  8. Jaha är du så du ser det.
    Allt är tydligen möjligt.
    Nu är det så att jag inte är feminist utan enbart humanist.

    Svante svarar för sig själv.

    Jag tolkar inte som att man utnyttjar Gazafrågan i detta fall.
    Det handlar om hur vi i detta land ser och rapporterar om händelser i samhällen.
    Det är inte enbart vid krig som begreppet ”kvinnor och barn” användes som verktyg för att vidmakthålla den vuxne mannens lägre värde i en fortlevande process.

    Men som sagt. Din och min skilda reaktion visar väl hur olika man tolkar en text. man läser in helt olika fast man läser exakt samma ord.

  9. Det kan ju vara så att generellt är det en mindre förlust när en man dör än när kvinnor och barn dör med tanke på vad gruppen män tillför samhället jämfört med vad kvinnor och barn tillför.
    Döden berör oss oftast käsnlomässigt.

    Jämför gosbebis vs hitler- för att förtydliga.

    sen blir jag ju mer bedrövad om min man dör än om ett barn i gaza dör

    jag=hitler

Kommentarer inaktiverade.