En blogg ska vara personlig. Annars har den inget existensberättigande. Men den ska inte vara för utlämnande, då blir den för kletig. Den ska gärna vara lite poetisk, men inte för abstrakt. Den ska inte vara för högtravande, men samtidigt sväva lite över marken, annars blir den för vardaglig. Man får gärna vara fräck, det är sånt man ska bjuda på, men man får inte vara vulgär, eller banal, då blir det liksom för plumpt och opersonligt. Den får inte heller vara för intern, då känns det inte inbjudande.
Man ska ju helst av allt ha ett spännande liv. Men inte för spektakulärt, då blir det svårt att berätta om utan att det blir för internt eller skrytigt.
Det här får bli en artikel utan slut. Jag ska fortsätta fylla i här så att jag vet exakt hur jag ska skriva så att det blir en Perfekt Blogg. (I arslet heller.)
EDIT: Jag ser mönster. Ett bra grepp verkar vara att ta avstamp i vardagen, en händelse alla kan relatera till. Man melankoliserar den lite, öppnar upp associationsbanorna med hjälp av en eller två referenser till film eller musik – det får mig att tänka på… Sedan kan man komma till det Unika, för som sagt måsta man ha något eget att komma med, that’s the reason we are all here.