Tittmyra fittmyra

Det är svårt med namn. Dom biter sig fast. Som dagiset Tittmyran i Gävle, som jag läst om så mycket för att de tidigt började med en tydlig genomtänkt genuspedagogik. Som tydligen har lönat sig bra om man ska tro på intervjun med de två ungdomar som publiceras i dagens SvD. De säger sig båda ha goda erfarenheter av förskolan. Gud vad jag skulle önska att min dotters dagis tillämpade åtminstone en tiondel av de pedagogiska metoder Tittmyran (och Björntomten, en annan avdelning på samma dagis i Gävle) provat fram.

Men åter till namnet. Tittmyran, vad är det? En kombination av två ord som båda är suspekta, vad tror dom man får för associationer? Och allt detta snack om genus, jag måste säga det, jag har så svårt för det ordet. GENUS, det låter som penis eller nåt. Alla ord som slutar på -us är lite äckliga. Jag tror jag har sett minst två filmer där skurken heter JANUS. Därför använder jag hellre det fräsiga ordet ”könsroller”. Sug på det.

För er som verkligen vill veta mer om hur illa det är ställt på landets förskolor har jag läst en superbra statlig utredning (eller delbetänkande om man ska vara petig), kolla in den här: Den könade förskolan, från 2004.