Jag är på maskerad. Detta sociala fenomen som avslöjar så mycket om människor. Ett tillfälle att vara den man kanske skulle vilja vara, men inte vågar. Men det sociala kontraktet är fortfarande viktigast: vi gör som alla andra – klär ut oss. För en gångs skull är det de som ser ut som vanligt som sticker ut. Eller?
Det är maskerad och jag har för en gångs skull klätt ut mig. Då har såklart ingen annan gjort det. Och det är jag som får stå där och skämmas. Igen.
