Turismen till Palestina har exploderat det sista året. Bakom israels murar och checkpoints och är belöningen riklig för resenärer: Palestina är ett fantastiskt land med generös kultur, enorm gästfrihet och en fascinerande historia.
Foto och text av Svante Tidholm.
Ursprungligen publicerad i ETC december 2017. Ladda hem PDF här.
Det ska sägas på en gång: det är inte okomplicerat att resa till Palestina. Landet är ockuperat av Israel som inte är förtjusta i att ha dit turister. Vid inresan som måste ske genom israelisk flygplats och tull ska man inte göra stor sak av att Palestina är ens slutliga resmål. Men väl bakom israels murar, checkpoints och kontroller är belöningen riklig: Palestina är ett fantastiskt land med generös kultur, enorm gästfrihet och en fascinerande historia. Så det är kanske inte underligt att turistströmmarna till Palestina ökar. Uppgången förra året var hela 58% enligt FN:s turistorgan.
Resan från Sverige är förvånansvärt smidig; lågprisflyg direkt tar ca 4 timmar, och väl genom tullen (som nuförtiden är rätt smidig för de flesta) tar det inte mer än timme till östra Jerusalem. Värre är det såklart för alla palestinier som lever i Sverige eller utanför sitt hemland, de har ingen möjlighet att flyga in utan måste ta den betydligt längre omvägen via Jordanien och bron över Jordanfloden.
Första stoppet på resan är självklart Jerusalem; den ursprungliga huvudstaden för Palestina. Gamla staden, innanför de flera tusen år gamla murarna, har i tusentals år varit en av världens viktigaste platser, scen för många av de allra viktigaste historiska vändpunkterna. Här bubblar det av liv och rörelse, folklivet är överväldigande och varor körs på kärror och lukter från falafel, bröd, delikatesser, kaffe och kryddor möter en när man försöker undvika att gå vilse. Sevärdheterna är inte långt ifrån varandra. Mest självklara är såklart de stora religiösa mötesplatserna: judarnas klagomur, muslimernas tempelberg med de två väldiga moskéerna och de kristnas Via Dolorosa och urgamla kyrkor. Det är alla fantastiska platser fullständigt marinerade av historia, myllrande av troende och turister i ett skådespel som aldrig tar slut. Det är utan problem möjligt att tillbringa några dagar här.
Hela Jerusalem är under israelisk kontroll och just vid Damaskusporten mot östra Jerusalem har en del våldsamheter utspelat sig. I Östra Jerusalem och inne i gamla stan är stämningen bitvis spänd med massvis av beväpnad israelisk militär och ibland även israeliska bosättare som demonstrativt bär vapen. Även om riskerna för turister är minimala (hittills har extremt få drabbats) förstör närvaron av vapnen och israelisk militärmakt stämningen en hel del.
Därför är det en lättnad att ta bussen norrut längs med den israeliska apartheidmuren och korsa den gigantiska checkpointen Qalandia och äntligen befinna sig på mark under palestinsk kontroll (rent formellt, i verkligheten
gör israelisk militär vad de vill, var de vill). Här stoppar israelerna alla palestinier utom de få med Jerusalem-id-kort från att komma söderut. Vid gränsen underrättas också israeliska medborgare om att det är förbjudet och livsfarligt att passera norrut. På mindre än några kilometers avstånd är stadsbild och befolkning helt utbytt.
Så fort vi korsat gränsen blir allt lite trängre och fattigare; Palestina har varken haft lång eller speciellt harmonisk tid för att bygga sin egen stat och infrastruktur. Nu dyker också de politiska målningarna på muren upp; de är dramatiska och självklara i hela Västbanken. Strax rullar bussen in i Ramallah, Palestinas historiskt sett kristna och fria metropol. Här finns gott om barer och nattklubbar, flotta hotell och butiker. Det är en internationell storstad med besökare från världens alla hörn: praktikanter eller arbetare på någon av de hundratals NGO:s som huserar här likväl som studenter på det stora universitet Bir Zeit.
I Ramallah finns ett rikt kulturliv och ett gäng muséer värda att besöka. Nyöppnade Arafat Museum skildrar Palestinas turbulenta historia i ett ambitiöst museum på mycket hög nivå med filmer, bilder, föremål och inte minst Arafats arbetsrum och bostad under den nästan tre år långa belägringen kort innan hans död. En heldag på detta museum känns inte för lång. Här finns också Arafats viloplats, bevakad dygnet runt av två beväpnade vakter ur presidentens livgardé. Ett annat nyöppnat och påkostat museum värt att besöka är ”The Palestinian Museum”.
Norr om Ramallah finns flera städer värda att se; främst Nablus som är en stor stad med en äldre myllrande stadsdel så stor och oöverblickbar att den erbjudit skydd mot flera anfallare genom tiderna. Hit reser inte mycket turister men det är, precis som många andra palestinska städer, lätt att fråga sig fram och priserna på det mesta är lägre än i Ramallah och Jerusalem. Är man i Nablus ska man också passa på att frossa i de sötsaker staden är känd för, inte minst den magiska rätten knafe, en oemotståndlig delikatess gjord av varm ost, täckt av nötter och sirap.
Nu vänder vi söderut och reser genom Jordandalen ner mot Jericho. Här är Palestinas gröna oas; trots att det bara är en halvtimmas resa från Jerusalem och Ramallah skiljer det nästan alltid tio grader i temperatur. Här är banan- och dadelpalmer viktiga för jordbruket. Jericho ligger ca 350 meter under havsytan och räknas som världens äldsta stad; här finns bebyggelse mer än 11 000 år gammal. I den lilla stadskärnan finns mysiga uteserveringar och kafeér, och värmen gör att allt känns lite som i en badort utan hav. Döda havet ligger några mil bort och är under Israelisk kontroll och kan vara värt ett stopp.
De större attraktionerna i Palestina är religiösa, vilket ibland ställer till det. I storstaden Hebron långt söderut i Palestina finns Patriarkernas grav där Abraham vilar, en helgedom som delas mellan kristna, judar och muslimer. I staden har bosättare och israelisk militär med våld och hot tömt en hel stadsdel på palestinier. Nära stadens kärna finns fler större bosättningar, alla bevakade av israelisk militär som inte har rätt att gripa israeler och därför ofta understödjer bosättarnas agerande. Flera internationella organisationer finns på plats för att berätta och informera om det pågående övergreppet.
Strax norr om Jerusalem ligger den av världens alla kristna så besjungna stad: Betlehem. Här finns Födelsekyrkan där Jesus sägs ha fötts. Idag är Betlehem omgärdat på många sidor av israeliska bosättningar mitt inne i staden ringlar sig muren i krokar för att avskärma israelisk mark från palestinsk. Muren har här blivit arena för en global gatukonströrelse; enorma målningar har kommit att bli symboler för palestiniernas kamp. Sedan den internationellt omtalade konstnären Banksy i våras öppnade The Walled Off Hotel bara några meter från muren har turismen till staden ökat rejält.
The Walled off Hotel är en mix av konstinstallation och faktiskt hotell. Här finns ett välarbetat museum om palestinsk historia och motstånd, likväl som ett galleri för annan konst men den stora attraktionen är Banksys egen konst som bearbetar Israels ockupation. Konsten finns i lobbyn och den mycket vackert utformade hotellrestaurangen likväl som i några av hotellrummen. Hotellet leker med kolonial estetik och som gäst är man del av den relation mellan väst och palestina som nästan alltid varit en maktrelation utan rättvisa. Samtidigt är hotellet ägt och styrt av palestinier, priserna på mat och dryck relativt låga. Det finns en del palestinier som stör sig på att en politiskt hopplös situation utnyttjas som estetik; men det är tydligt att hotellet också funkar åt andra hållet när många turistande gäster får upp ögonen för hur svinigt det israeliska agerandet i området är samtidigt som den mediala bilden nästan alltid drabbar palestinierna.
Banksys spektakulära hotell är garanterat en av anledningarna till den ökande turismen. Men den sociala turismen i Palestina är inte ny. Det finns gott om guidade turer till politiska mål och vandrarhem som erbjuder aktiviteter av olika slag. Under hösten när oliverna är mogna finns det många organisationer som arrangerar besök hos olivbönder där man kan hjälpa till med skörden och bekanta sig närmare med såväl böndernas situation som olivoljeproduktion.
Att ta sig runt i Palestina är relativt lätt även om det inte alltid är självklart hur allt går till. Det främsta transportmedlet är minibussar som åker när de blir fulla. Här finns sällan skyltar och prislistor, istället får man fråga sig fram och lita på folk, och det brukar för det mesta gå alldeles utmärkt för palestinierna är generellt välkomnande, vänliga och hjälpsamma.
En flexibel hållning lönar sig, för det är inte alltid värt att detaljplanera. Det är mycket möjligt att du blir hembjuden på te och engagerade samtal till både en och två familjer under en dag i Palestina. På grund av att konflikten är pågående och ibland överväldigande i sin omfattning har Palestina mycket att ge den engagerade resenären som är hoppfull och nyfiken på politiska vägar framåt.
Tre saker att inte missa
- Tempelberget i Jerusalem
En magisk plats där den guldbeklädda Klippdomen finns.
- Basaren i Nablus
En makalös labyrint av gränder med fantastiska varor, mat och människor.
- The Walled Off Hotel i Betlehem
Banksys hotell ger perspektiv och en humoristisk ingång till den ibland överväldigande tunga känslan man får av att se Israels pågående övergrepp mot palestinierna.
Fem anledningar att resa till Palestina
- Människorna
Palestinierna är välkomnande, generösa och på grund av konflikten med Israel engagerade och politiskt medvetna även i ett globalt perspektiv. Sverige står högt på listan över vänligt sinnade stater, något många palestinier har koll på.
- Den levande historien
Det finns få platser så historiskt laddade som Palestina. Många städer här är flera tusen år gamla, och har varit scener för världshistoriens viktigaste händelser. Det är spännande och fascinerande.
- Naturen
Det är kargt men ofta makalöst vackert att resa i Palestina. Dalar, berg och slingrande vägar, storslagna vyer.
- Maten
Hummus, bröd, olivolja, zatar, sallader, röror – maten är inte så spektakulär men enkel och god. Och efteråt: vattenpipa, baklava och sött te med mynta!
Tre viktiga boktips
- Jerusalem av Simon Sebag Montefiore
- Morgon i Jenin av Susan Abulhawa
- Palestina – Ockuperad nation: rapporter från Gaza och Västbanken av Joe Sacco